Knäckeetikett
Det finns några uppenbara, men föga uppmärksammade, utmaningar för knäckebrödsentusiasten. Det handlar mindre om hur brödkakorna förvaras – torrt och svalt – utan mer om hur man hanterar, tillagar och äter det.
Tillagar, säger du, kan man verkligen tala om tillaga när det handlar om det som eventuellt hamnar på knäckebrödet – pålägget.
Att välja knäckebröd
Nästan alla har sina favoriter. Hårt och knalligt. Tjockt eller sprött. Lättgräddat eller extragräddat. Det hänger samman med vad som skall hamna på brödet. Mer om det längre fram.
Att bryta brödet.
För den religiöst bevandrade kommer uttrycket ”att bryta brödet” från den första nattvarden. Kan det månne vara så att man redan på Jesu tid hade knäckebröd. Finns inga belägg för det men man undrar ändå
För oss svenskar, tidigare uppfödda med två brödalternativ, sirapslimpa eller knäckebröd, går våra associationer vad gäller att bryta bröd till knäckebrödskakan medan sirapslimpan blev skuren med kniv.
Så vad säger etiketten om att bryta knäckebrödskakan.
Skall knäckebrödet hamna i filmjölken går det naturligtvis att krossa kakan med ett välriktat knytnävsslag. Skall knäckebrödet bli smörgåsar gäller att dela kakan i fyra generösa bitar. Sedan är det upp till var och en att dela det i mindre bitar på sin tallrik. Det finns vissa revolutionärer som skär/sågar kakan i mindre bitar. Förfaringssättet har ännu inte blivit godkänt av akademin.
Att grunda smörgåsen
Även om brödet har förvarats torrt mår smaken bra av att hettas upp i ugnen för att sedan svalna.
I de små bagerierna kan man ibland erbjudas en ”mjukbulla” – en knäckebrödskaka innan den svalnat och torkats – att njutas med en stor klick smör som smälter, till förfång för byxor och kjolar.
Smöret
Det lyxigaste är att breda ett tjockt lager smör på söndagssidan av brödet. Där är hålen stora och smöret fäster bra. Inget pålägg, bara smör, blir till en delikatess utan motstycke. Men det har ibland betraktats som alltför sybaritiskt. Är du i ett nytt sällskap kan det vara klokt att se hur de andra väjer sida.
I skolbespisningen fick vi margarin på vardagssidan som utfyllnad till den lunch som slevades upp ur rostfria bunkar på våra tallrikar. När maten inte var vad vi önskade blev knäckebrödsskivorna det enda vi fick i oss den måltiden.
Det var grovt rågknäcke som vankades – sportbröd kallades det. Vi var tvungna att äta upp det vi tagit till oss och de som tagit för många brödskivor och inte förmådde äta upp dem, tryckte upp dem under bordsskiva med margarinet som klister.
Om man hade intyg kunde man få dietbröd. Det var veteknäcke och sannolikt trodde någon dietist att det var bättre för känsliga magar. Vi såg det då som en delikatess – vi som inte hade intyg.
Dubbelmacka
Vanligt som utflyktsmat. Den skyddar smör och sovel från att kladda av sig så man kan ladda på med nästan vad som helst i matväg. Ett vändstekt ägg kan rekommenderas
Om sovel
Hur kan det komma sig att ett ord som sovel håller på att försvinna ur vårt språkbruk? Troligen beror det på att matvanorna och tillgången på mat i dagens välfärdssamhälle markant skiljer sig från den vardag våra förfäder levde i.
Då var det inte ovanligt att det rådde brist på mat. Man fick vara glad om man hade gröt, bröd eller potatis på bordet. Sovlet var ett dyrbart tillägg som man inte skulle slösa med, därför behövdes ett särskilt ord för detta lilla extra: sovel.
Att dubbelsovla ansågs förr slösaktigt – både ost och röktskinka. Idag är dubbelsovlandet en ädel konst.
Ost, kaviar på hårdkokt ägg, rökt skinka, korv och i dagens gröna samhälle beledsagat av grönt och rött. Självklart väljer man pålägg som inte kladdar och mjukar upp det hårda brödet
Så skall det låta
Det hände, på den tiden att man gick längs med Nybrogatan i Stockholm att man stannade till vi hästskjutsarna som levererade pilsner till de många kaféerna. Där stod hästarna och väntade. I fickan låg det kanske en knäckebrödsbit och det var en upplevelse att höra kraset när hästen tog den, först försiktigt läpparna, och sedan med kraftigt ljud tuggade i sig godbiten. Har sökt på nätet efter en ljudinspelning utan framgång.
I hemmet kunde det störa när krasandet överröstade middagskonversationen men det är till syvende och sist en del av knäckebrödsnjutningen.