Uncategorized

Månadens krönika

Skolbespisning vid Erikdals folkskola, Södermalm 18 Augusti-1951.
Fotograf: Sven Goliath. Källa: Spårvägsmuseet.

FRAMTIDENS KNÄCKFRÅGA

Den 29 november 2017 grundades Knäckebrödsakademin. Snart har vi verkat i fyra år i knäckebrödets tjänst. Vår största utmaning är att bevara en knäckebrödskultur som har visat ålderstecken. 

De som regelbundet äter knäckebröd åldras men tillväxten av nya, unga, knäckebrödsätare är inte imponerande. Konsumtionen har därför stadigt minskat fram till pandemin 2019 då försäljningen ökade igen. Plötsligt hade något hänt.

Under de två senast åren har vi kunnat glädja oss åt mer än 5% årliga ökningar. Man undrar förstås vad det beror på.

Här är några funderingar.

Inlöpsmönstret ändrades
Minns ni den första hamstringsvågen? Alltifrån toalettpapper, pasta och paracetamol hamstrades. Man ville tydligen vara beredd på en isolering i hemmet. Till de andra varor som inköptes i kvantitet hörde också knäckebröd. Så lätt att förvara och så lång hållbarhet.

Hemarbete ökar
Företagens lunchmatsalar gapade tomma. Många har arbetat hemmifrån. De gamla kafferasterna med arbetskamrater förbyttes till en önkan om något att tugga på i det egna köket. Behändigt att bre en knäckemacka. Många unga fick också stanna hemma från skolan.Även de tog kanske en knäckemacka att stilla hungern med. I bästa fall fanns det ett förråd hemma.

Hållbar konsumtion
Fler undersöknigar pekar på de positiva hälsoaspekterna av att äta bröd bakat på fullkornsråg. Även om den insikten kanske inte ökar konsumtionen med stora tal så kan man förvänta sig att det spelar en tilltagande roll.

Skolmaten innehåller mindre knäckebröd
Det var i skolbespisningen som knäckebrödet för räddade hungern när man inte gillade den lunchrätt som serverades. Sannolikt har lunchmaten förbättrats så behovet av att staga upp med en knäckemacka har minskat.

Knäckebröd är alltför billigt
Förr var det givet att ha knäckebröd till måltiden. Med stigande välfärd har mer exotiska måltider hamnat på bordet till vilka knäckebröd inte tänkes passa. Förr åt man för att bli mätt, nu för att det skall vara gott och en egen upplevelse.

Flera svenskar är födda utomlands
En sak vet vi. Matvanor är stabila och ändras långsamt. Icke-svenskfödda, har ökat i befolkningen, har fört med sig andra matvanor. Hur många som upptäckt knäckebrödet är svårt att säga.

Prepping blev en del av hushållet
Att förbereda sig för oförutsägbara händelser har kommit i ropet. Om krisen kommer tycker våra myndigheter vi skall ha ett förråd av basvaror hemma. Knäckebröd står givetvis på listan. Det håller sig länge, också smakmässigt.

Nu är knäckbröd också en delikatess
Nya smaker, nya förpackningar gör att man kan skönja en renässans för knäckebrödet på våra bord.

Jan Lapidoth
Ständig sekreterare, Knäckebrödsakademin